1930-talet – en trevande start, men det blev ett EM-guld!
- Den 14 december 1932 bildades sektionen genom en sammanslagning av Lidingökamraterna och Lidingö IF, som under början av 1900-talet bedrivit idrott på öns norra respektive södra del.
- Den 9 februari 1933, samlades ett antal personer i Skärsätra skola för det första mötet och bestämde bl.a. klubboverall; svart byxa eller marinblå, kornblå ylletröja med hög krage och med klubbmärke på bröstet.
- Redan 5 mars vann Gunnar Färnström klubbens första DM-tecken när han nådde 1,35 i stående höjd för juniorer. Brevik på måndagar och Samskolan på fredagar, kom att bli mötesplats för träning för medlemmarna.
- 28 maj deltog föreningen för första gången i Dagbladsstafetten och placerade sig som tia i klass III. I Svenska serien kom IFK åtta i klass IV.
- Under 1934 ökade man träningsdagarna till tre/vecka och flyttade under utomhusperioden till
- Östermalms IP två av dessa dagar. Det gjordes inköp av diskusar.
- Vid uttagningarna till Damolympiaden i London vann Karin Färnström höjd på 1,45 och systern Margareta Färnström kom tvåa på samma höjd. Märta Viderström vann spjut på 31,08 vid samma tävling och vid Dam-SM 1934 lyckades dessa flickor ta hem fyra medaljer.
- Det sattes 22 nya klubbrekord under 1934, varav tio var juniorrekord och IFK Lidingö ryckte upp till fjärde plats i Serien.
- Terränglöpning var stående inslag under vårarna och 1935 arrangerades terränglöpning runt Kottlasjön och man bildade en ungdomsavdelning. Samtidigt flyttade man träningen till Hjorthagens IP, som nu blivit iordningställd.
- Seger i klass IV och Lars Larsson utmärkte sig för klubbens bästa prestation; 8.43,2 på 3000 meter.
- 15 mars 1936, vid SM inomhus i Arvika, vann återigen Gunnar Färnström stående höjd. Nu på 154 cm.
- Vid ett styrelsemöte bestämdes att klubben återigen skulle ställa upp i bl.a. Dagbladsstafetten, där man hamnade på nionde plats i Klass III. Vid uttagningarna till OS i Berlin kom Lars Larsson trea på hinder med 9.31,4.
- Efter att föreningen under ett antal år fått ta sig över bron, fick man äntligen en egen idrottsplats när Lidingö Idrottsplats eller Lidingövallen invigdes den 19 juli 1936.
- Lars Larsson kom på fin sjätte plats vid OS i Berlin den 8 augusti och satte svenskt rekord med 9.16,6.
- Vi kom femma i tävlingen om mästerskapsstandaret och tvåa i Klass III i Idrottsserien.
- 7 juli 1937 var det nationella tävlingar på Lidingö IP. Samma år, efter nio seniorrekord och fyra juniorrekord blev föreningen trea i Serien, men fick bara tre poäng i standartävlingen.
- Fotbollen och Allmänna idrotten vill ha ett bättre samarbete vid arrangemang på Lidingövallen
- Under EM i Paris 1938 vann Lars ”Lidingö-Lasse” Larsson hinderloppet. Han bidrog ensam till sex poäng i standartävlingen. Året efter instiftades Allan Danielssons minne, ett vandringspris till en junior med mångkampsprofil. Vid Nytorps terräng, segrade Lars Larsson för sjätte året i följd.
- Tolv stycken på plats vid första uteträningen på Vallen 2 maj. Vår bästa placering hittills i Dagbladet kom detta år med en fjärdeplats i klassen.
- 7 juli 1939 vid internationella tävlingar i Helsingfors, fick Lidingö-Lasse stryk för första gången sedan hösten 1936 och två SM-medaljer erövrades av Kjell Arnberg (häck) Lidingö-Lasse (hinder). Sju nya seniorrekord sattes under året.
