Vi på Lidingö har ett extra besvärligt läge just nu
när det gäller vårt friidrottande.
Inte nog med att Corona gör att vi måste organisera om allt tränande och
tävlande, vi blir också av med Vallen från och med nästa vecka ända till
september 2021. Även Bosön har byggt om, till förtret för friidrotten. På
toppen av allt detta får vi inte ens åka på träningsläger…
Finns det någon tröst då?
Tja, massor! I jämförelse med de flesta andra länder
kan vi i Sverige fortsätta träna på våra anläggningar, och till och med tävla.
Med lite trixande (resor) kan vi träna vilka grenar som helst och för
medel/lång påverkas träningen extremt lite.
Vi har ett gyllene läge att bygga en stark
gemenskap i föreningen och faktiskt även lobba för friidrotten på ön, främst
löpning. Vi får med nya tankar sansa oss i det pessimistiska och hellre se det
ljus som finns.
För någon vecka sedan var jag och tjuvlyssnade på när en 07-grupp hade egen
föreläsning kring kost. Jag hade möte med BUK-ordföranden Anders Ejendal och
fick höra hans tankar kring träning, miniläger och tävlingar. Nya ordföranden
Mikkel Mördrup är full av energi inför sitt uppdrag och en mängd andra IFK:are jobbar
hårt för föreningen.
Inte minst har vi alla barn, ungdomar, seniorer, motionärer och veteraner som
kör på med sin träning! Vi kommer att stå mycket väl rustade inför en grym
framtid för friidrotten på ön och jag känner stor tacksamhet över att få vara
en liten del av den.
Må så gott hälsar Anders Walther