Öar är Sara Wiss grej. Hon kommer från Åland och flyttade sen till Sverige och Lidingö, eller närmare bestämt Storholmen. Som ung var hon en lovande friidrottade hemma på Åland och fick bland annat tävla i Island Games. Men sen slutade hon och gjorde comeback för fem år sedan. Då hann hon med ett par säsonger för IFK Lidingö och har sen tävlat tre år för Upsala IF.
Nu – som 36-åring – är dock Sara tillbaka i blåvit tävlingsdräkt. Och hon är bättre än någonsin. Det är inte bara så att hon slaktar våra veteranrekord, utan hon utmanar också den svenska eliten riktigt ordentligt.
Här berättar hon lite mer om sig själv, sin bakgrund och sitt idrottande.
Vem är du som idrottare?
– Jag älskar att träna och älskar gemenskapen som idrotten ger mig. Jag följer gärna program och nördar lätt ner mig i teknik och vill nöta tills jag känner att kroppen börjar förstå vad den ska göra. När jag var yngre fick jag lätt prestationsångest i pressade situationer men idag skulle jag säga att de stunderna – de pressade situationerna alltså – är bland det bästa.
När, var, hur och varför började du med friidrott?
– Första gången jag började var jag 14 år. Jag tränade gymnastik men friidrottslaget hemma på Åland behövde en tjej till för att springa 4x100m. Min tränare sa att hon vet en snabb gymnast som kan testa springa. Och på den vägen var det.
– Sen slutade jag när var 19, men när jag var 31 började jag igen. Det var efter mitt första barn fötts. Jag började längta efter träningsformen igen. Att kunna hoppa högt och springa snabbt är ju en så härlig känsla.
Vilken/vilka är dina främsta meriter – hittills?
– Jag är väldigt stolt över förra årets inomhussäsong. På en GP-gala i Sätra sprang jag personrekord (7.55) och tog mig till final. Där sprang jag sen på 7.49! Blev även fyra på 60m på ISM vilket är min bästa SM-placering någonsin.
Berätta om en tävling som du är extra stolt över och som du gärna skulle vilja uppleva igen!
– När jag var 16 år gammal vann jag en internationell tävling på Guernsey. Den kallas Ö-spelen (Island games) och anordnas varannan sommar på olika öar i världen. 2023 var den tillbaka på Guernsey för första gången sedan jag vann. Det var en mäktig känsla att åka tillbaka och veta att jag är snabbare än någonsin. Jag lyckades återigen vinna och dessutom på ett nytt Ö-spelsrekord. Jag är väldigt stolt över att kunna vinna samma tävling med 20 års mellanrum. Det bevisar för mig själv (och andra) att det inte är för sent.
Vem är du när du inte idrottar?
– Då är jag framförallt mamma till två grabbar, fru och ö-bo. Vi bor på Storholmen utanför Lidingö så det blir mycket båtåkande (perfekt att kunna ta båten till Bosön). När jag inte är hemma jobbar jag som personlig tränare och hjälper framförallt kvinnor och mammor att känna sig starka.
Vad har du för mål för 2024 och vad ser du fram emot som IFKare?
– Jag har som mål att putsa mina personliga rekord ytterligare! Drömmen är att fortfarande kunna ta en landslagsplats en vacker dag. Men fokus är på min egen utveckling och så får vi se vart det räcker.
– Ska bli roligt att tävla i samma klubb som min kompis Malin nu. Och att lära känna tjejerna i klubben (i alla åldrar) och att kanske få ihop ett stafettlag? :)
