1. Vilka är de konkreta satsningarna på idrott ni vill göra under kommande mandatperiod? Vad är viktigast? Har ert parti ett eget lokalt idrottspolitiskt program och hur är det i så fall formulerat?
Det viktigaste för oss är att fortsätta att beta av ”anläggningsskulden”. LidingöPartiet vill göra sitt bästa för att stödja alla idrotter på ön. Detaljplaneringen av idrottsområde Högsätra påbörjas nu och vi hoppas att nya hallar för bland annat racketsporter, innebandy och kampsporter kan byggas där. Och varför inte en ny bowlinghall och kanske även en ny ishall. Fotbollen är den största idrotten på Lidingö med flera tusen barn och ungdomar engagerade i föreningslivet. Spontanfotboll är också mycket vanligt förekommande på ön. Intresset för fotboll är stort bland både pojkar och flickor. Bristen på fotbollsplaner är fortsatt stor på vardagskvällar när alla lag bör få möjlighet att träna och på helger när alla lag ska spela match. Därför vill vi anlägga ytterligare en 11-spels konstgräsplan samt flera mindre konstgräsplaner runt om på ön. Dessutom måste några befintliga planer renoveras eftersom de idag är alldeles för hårda. Detta gäller inte minst planen vid Rudboda skola. Även den lilla planen i Kyttingeparken är för hård. Vi hoppas att GT Vikingarnas nya hall för truppgymnastik snart kan förverkligas och vi stöttar helhjärtat detta projekt. Vi är också angelägna om att den nya simhallen i Dalénum når upp till Lidingöbornas förväntningar när den slår upp portarna 2025.
LidingöPartiet skrev och publicerade ett eget idrottspolitiskt program under våren 2019 (se länk nederst i dokumentet).
2. Hur anser ni att den brist på idrottsanläggningar som Lidingö har bäst ska åtgärdas? (anläggningsskulden som staden kallar det)
Som framgår av svaret på fråga ett (1) avser vi att successivt bygga bort anläggningsskulden.
3. Lidingö har ingen långsiktig anläggningsplan för idrott. Anser ni att staden borde göra en behovsanalys som visar på det långsiktiga behovet med hänsyn taget till befolkningens och de olika idrotternas utveckling, för att sen besluta om en anläggningsplan på lång sikt (exempelvis 10–15 år)? Varför? Varför inte?
Självklart är en gedigen behovsanalys viktig. Idrottsenheten på förvaltningen analyserar löpande behovet och vi förväntar oss en genomgående och tydlig presentation om detta i samband med att idrottsområde Högsätra ska detaljplaneras. Det är mycket viktigt att löpande analysera anläggningsbehovet och ha en bild av vad vi tror att det långsiktiga behovet är. Det är dock fel att redan idag besluta om vilka anläggningar som ska byggas om 10-15 år. En sådan planeringshorisont är för lång. Behovet kan förändras och det måste därför finnas viss flexibilitet i beslut och byggplaner.
4. Hur ser ni på stadens ansvar för idrottsanläggningar på ön? Ska staden ha ett helhetsansvar eller är det upp till olika föreningar och privata aktörer att skapa och driva nya anläggningar? Motivera svaret.
Det är stadens ansvar att ha en helhetsbild av vilka anläggningar Lidingö behöver. Dock behöver inte staden äga eller driva alla anläggningar. I de fall totalkostnaden för en anläggning blir mycket lägre om en privat aktör står för byggnationen så kan det finnas en poäng i att låta det privata ta hand om detta och driften. En lägre totalkostnad kan gynna både föreningarna och staden. Lägre totalkostnad per anläggning ökar också möjligheten för staden att stödja byggnation av fler anläggningar. Med detta sagt ska staden dock inte ”tvinga” någon förening att ta hand om byggnation eller drift. Om det behövs ska staden vara beredd att både äga och driva de anläggningar som är till stor nytta för Lidingöborna. I de fall en förening uttrycker ett önskemål om att få lov att själv bygga och driva en anläggning ska staden vara lyhörd för detta.
5. Då det är brist på anläggningar har staden förändrat fördelningsnyckeln till föreningarna när det gäller tillgång till stadens hallar /plantider för att göra fördelningen mer transparent och rättvis. Anser ni att det är viktigt att utvärdera resultatet av de nya fördelningsprinciperna? När och hur i så fall?
Även om intentionerna med de nya fördelningsprinciperna är mycket goda måste de naturligtvis utvärderas. Det kan ju vara så att nya modeller i praktiken inte fungerar lika bra som det var tänkt. Under de två första åren med de nya fördelningsprinciperna bör de utvärderas halvårsvis. Därefter torde en årlig genomgång räcka. I utvärderingen måste alla föreningar och andra intressenter ges möjlighet att lämna omfattande feedback (användarperspektivet). Staden bör även kunna analysera fram om de nya fördelningsprinciperna har resulterat i en högre eller lägre nyttjandegrad av anläggningarna.
6. Anser ni att taxan för stadens idrottsanläggningar ska ligga kvar på 50% under den kommande mandatperioden för åldersgruppen 13–20 år? Varför, varför inte?
Ja, vi anser att taxan ska ligga kvar på 50% under den kommande mandatperioden för åldersgruppen 13-20 år. Det är viktigt att fortsätta att signalera till föreningslivet att det är angeläget för staden att få ungdomarna att fortsätta med sin idrott längre upp i åldrarna.
7. Vad är er inställning till att stödja föreningarna för att få in barn tidigt i idrotten genom att även inkludera 7–12 åringar i stödet med sänkt anläggningstaxa? Motivera svaret.
Det är naturligtvis viktigt att få in barn tidigt i idrotten. Vi anser dock inte att den ordinarie taxan för att hyra anläggningar är ett hinder i denna åldersgrupp. Taxan är överlag mycket låg. Det som snarare kan vara ett hinder för barnen att komma in i en idrott är brist på anläggningar och att det därmed finns en kö. Generellt kan sägas att anläggningskostnaden för föreningar är låg. Om utövarnas föreningsavgift är hög beror det ofta på andra faktorer. Dessutom, om vi skulle sänka taxan även för 7–12 åringar, så försvinner signalvärdet att det är viktigt att få ungdomarna att fortsätta längre med att utöva sin idrott.
8. Hur viktigt är det för er att stödja och samarbeta med de ideella idrottsföreningarna på Lidingö? Om det är viktigt, på vilket sätt vill ni stödja och samarbeta?
Det är mycket viktigt för oss att stödja och samarbeta med de ideella föreningarna. Vår utgångspunkt är att föreningslivet bidrar väldigt positivt till att göra livet bättre för Lidingöborna. Idrotten bidrar bland annat till god hälsa, gemenskap, glädje och integration. Idrotten ger helt enkelt stor samhällsnytta. Vi vill stödja och samarbeta genom att lyssna och ha en bra dialog med alla föreningar för att förstå behov och tillsammans hitta lösningar på problem och gemensamt utveckla nya koncept för framgång. I de fall som nya resurser krävs för att uppnå ambitionerna kommer vi att jobba för att sådana tas fram.
9. Vilka frågor vill ni ställa till oss föreningar för att få bättre kunskap om idrottsverksamheten?
Vilka visioner har ni själva med era föreningar? Vilka konkreta strukturer och åtgärder har ni på plats eller kan tänka er att sätta in för att få ungdomarna att hålla på längre upp i åldrarna med sin idrott? Varför tenderar ungdomarna att börja lämna sina föreningar vid 13 års ålder? Hur balanserar ni satsningarna mellan elit och bredd? Vilken analys gör ni själva över anläggningsbehovet på lång sikt? Vilka är era största utmaningar på kort och lång sikt? Vad bör staden främst fokusera på för att underlätta verksamheten för föreningar? Hur mycket samarbetar föreningar med andra föreningar? Finns det önskemål från vissa föreningar att samarbeta mer med andra? Vilken feedback har ni om de nya fördelningsprinciperna? Hur fungerar föreningarnas samarbete med staden (Vad är bra och vad är dåligt?)? Hur lätt eller svårt är det att rekrytera tränare/ledare till verksamheten?
Lidingöpartiets vision och program för idrott och motion
För LidingöPartiet
Mikael Sens
Evelyn Lewandrowski
Kultur- och fritidsnämnden
Lidingö idrottsråd är en samarbetsorganisation för idrottsföreningarna på Lidingö och består av representanter för
- GT Vikingarna
- IFK Lidingö Friidrott
- IFK Lidingö Fotboll
- Lidingö Basket
- Lidingö Simklubb
- LSK Handboll
- LSK Fotboll
