Under tisdagskvällen arrangerade FK Studenterna Långlöparnas kväll på Stadion. Tävlingen har under det senaste decenniet utvecklats till en festival för den som gillar långdistanslöpning och består enbart av 10 000-meterslopp och är numera en av Europas största tävlingar på distansen.
B-finalen vanns av Ludvig Johansson på tiden 31:14.37 och innebär nytt personligt rekord på 10 000 meter med hela 80 sekunder och det är även 54 sekunder bättre än hans nysatta rekord på 10 km väg. Med den tiden avancerar han upp till en tionde plats i klubbens genom tiderna-statistik. IFK-redaktionens flygande reporter fick ett snack med Ludvig efter målgång.
Först och främst stort grattis! Hur kändes loppet?
– Tack så mycket! Det kändes lätt och fint i 7 km. Mycket tack vare den eminenta farthållning som loppets hare och före detta IFK Lidingö-löparen Erik Lagerlöf stod för. Vi hade önskat 3.10/km som skulle ge en sluttid på 31.40 och det höll Erik perfekt i 7000 meter. När han klev av ökade jag farten.
Du gjorde som sagt en ordentlig fartökning med 3 km kvar som du höll hela vägen in i mål. Tog du kanske det lite för lugnt de första 7 kilometerna?
– Med facit i hand kanske det fanns ytterligare någon sekund att ta med ett jämnare lopp men man ska inte underskatta värdet av negativa splits. 25 varv är långt och den här gången fick jag en väldigt fin resa i rygg på Erik där jag varken behövde tänka på antalet varv eller vilken fart vi skulle hålla. Att gå ut hårt när man springer 10 000 meter är riskabelt och det kan straffa sig mot slutet.
Hur kändes de yttre förhållandena under loppet?
– De var i det närmaste idealiska. Runt 12 grader och sol vid start och i stort sett inte en vindpust. Detta återspeglar sig även i resultatlistorna då samtliga löpare i B-finalen och alla utom två i A-finalen slog personligt rekord.
Du slog nytt pers på Kungsholmen runt för drygt en vecka sedan och nu förbättrar du den tiden med hela 54 sekunder. Har träningen flutit på smärtfritt mellan dessa lopp?
– Jag har faktiskt känt mig väldigt sliten de senaste dagarna och var väldigt osäker på hur kroppen skulle reagera på ett sånt här lopp. Jag var inte helt säker på att jag skulle orka hänga med i den beställda farten så det här kom verkligen som en överraskning.
/Den långlöpande reportern