C14-mätningar visade att benbiten är ungefär 2800 år gammal. Bosse Mellander är chefsarkeolog och leder utgrävningarna på Lidingövallen. Han berättar:
– Benbiten visade sig en del av ett höftben. Med hjälp av C14-metoden kunde vi datera den till ungefär 700 år f.kr. Den är alltså från slutet av bronsålder. Vidare utgrävningar visade att höftbenet är från en kvinna, någonstans mellan 17 och 25 år gammal.
Bosse Mellander fortsätter:
– Bara benbiten i sig var ett oerhört spännande fynd, något som vi egentligen aldrig varit i närheten av att hitta så här långt ut i det som på bronsåldern var någonstans i mitten eller yttre delarna av Stockholms skärgård.
Men det var verkligen inte nog med det!
En arkeologisk sensation
Fyndet ligger ungefär fyra meter under det som tills för ett år sedan var löparbana och fotbollsplan. Nästan hela lagret ovanpå är lera. Lidingövallen vilar ju på gammal sjöbotten och just här vid den gamla 300m-starten och den bortre av de två tidigare kulringarna är det alltså fyra meter ner till fastare mark. Arkeologerna har nu jobbat i drygt en månad och successivt grävt sig ner till fyndnivån. Och här har en helt ny värld öppnat sig.
Bosse Mellander igen:
– När vi först analyserade fyndet trodde vi att vi hittat någon enstaka benbit, kanske från någon som drunknat eller vars kropp förflyttats med strömmar ut från det dåvarande fastlandet till det som nu är Lidingö. Men när vi nu grävt oss ner visar det sig att det här är ett stort, historiskt och fullständigt unikt fynd. Hela området är ännu långt ifrån utgrävt men det område vi nu har utforskat, en ungefär 5x10 meter stor yta, har bjudit på flera uppseendeväckande fynd.
Bronsåldersby ett par meter under de gamla löparbanorna
Bosse Mellanders ögon fullkomligt lyser när han fortsätter berätta:
– Vi tror faktiskt att vi har hittat en större bronsåldersby. Det är med all säkerhet en av de största fyndplatserna i Norden. Än så länge har vi bara grävt ut en bråkdel och vi förväntar oss att området till och med sträcker sig en bra bit in under fotbollens konstgräsplan.
– Till dags dato har vi hittat rester av någon slags boningshus och minst sju gravar. Hittills har vi grävt fram ett hundratal benbitar och föremål i form av krukskärvor, smycken, vapen och sköldar. En av sköldarna har faktiskt formmässigt stora likheter med den klassiska IFK Lidingö-skölden, med vågig överdel med tre ”spetsar”.
(Fri)idrott redan på bronsåldern?
För oss friidrottare är det ett par fynd som är superintressanta. Bosse Mellander håller med:
– Med tanke på att det här – sedan 1936 – har varit en idrottsplats är det två saker som verkligen sticker ut och som vi tidigare aldrig någon annanstans har sett. Den första är en tallrikstor bronsplatta som är formad som vi skulle kunna likna med ett ”flygande tefat”.
Arkeologerna tror dock inte att det är några marsmänniskor som har landat här, utan att det har sin naturliga förklaring. Men kanske nästan lika spännande.
– Kanske har det som liknar ett flygande tefat fungerat som vapen, men vi gissar att det kanske till och med kan vara något som invånarna använde för att se vem som kunde kasta längst. Det har nämligen tydliga likheter med dagens diskusar.
– Den tredje saken är ett ungefär 25 cm långt rörliknande föremål som kanske till och med kan ha fungerat som en slags stafettpinne. Om detta är rätt betyder också att dateringen av de tidigaste dokumenterade idrotterna nu helt måste skrivas om.
När ”Bronsvallen” flyttar in, måste friidrotten, fotbollen och tennisen flytta ut
Det här är ju förstås oerhört spännande ur ett historiskt perspektiv. Men vad betyder det för Lidingövallen och idrotten i allmänhet och friidrotten i synnerhet på Lidingö? Uno Aprillénius, turistansvarig på Lidingö stad, förklarar:
– Ja, det stämmer att det ställer till problem både för Lidingövallens ombyggnad och för klubbarna som i dag har sina verksamheter här. Visserligen har man kommit långt i ombyggnaden av Vallen, men nu tvingas vi avbryta bygget helt och hållet.
Hans kollega Primo Avril på Fritidskontoret fyller på:
– Det står helt klart att det inte kommer bedrivas någon idrott på den här platsen i framtiden, det här är ett alldeles för stort och intressant fynd för att ha kvar idrottsverksamhet här vid Lidingövallen.
– Istället kommer vi nu att göra om området till en turistattraktion som med all säkerhet kommer att bli flera gånger så populär som Millesgården, kanske till och med i klass med Vasamuseet, säger Uno Aprillénius.
Museum, hotell och shopping istället för nya löparbanor
– Vi har redan börjat planera för att anlägga bland annat museum, ett större parkeringshus, ett shoppingcentrum och ett eller två hotell på platsen där Vallen nu ligger. Kanske behöver vi även fylla igen en större del av inre Kyrkviken för att få plats. Även fotbollen och tennisklubben måste förstås hitta nya platser för sina verksamheter. Och vi vill att det går fort. Går allt i lås kommer ”Bronsvallen”, som vi kallar den, att invigas redan om ett år.
Nya Lidingövallen på en flytande ö i Värtan
Men friidrotten och löparbanorna då? Vad händer med klubben och all idrottslig verksamhet? Fritidskontorets Primo Avril tror sig ha en lösning för idrottsverksamheten på ön:
– Helt klart är det ännu inte. Men vi jobbar nu stenhårt att skapa en konstgjord ö ett femtiotal meter ut i Värtan, nedanför det tidigare AGA-området nära Larsberg. Lidingö har ett stort arkeologiskt värde och långt ifrån allt är ännu utgrävt eller hittat. Så visa av erfarenhet med fyndet under Lidingövallen vill vi att idrottsplatsen ska vara flyttbar. Därför vill vi enkelt kunna flytta – eller i det här fallet bogsera bort – idrottsplatsen till en annan plats. Vi har ju rätt gott om vatten runt Lidingö. Det gör att vi att vi kan byta plats om vi vid kommande utgrävningar skulle hitta något liknande, exempelvis på sjöbotten rakt under den plats där vi nu kommer placera nya flytande Lidingövallen.
Vad är det för tidsplan för detta?
– Det här är ett högprioriterat projekt. Flytande och flyttbara – ”Floating Lidingövallen” – kommer att stå klart samtidigt som bronsåldersbyn Bronsvallen invigs på dagen om precis ett år, den första april 2022. Det blir alltså ett intensivt byggår med arkeologiska utgrävningar
