Staffan, kan du berätta om Svenska motionslopp och idrottsevenemang?
– I början av mars i fjol ringde både klubbens ordförande Mikkel Mördrup och Lidingöloppets ordförande Dan Karlsson till mig och bad En Svensk Klassiker att ta ansvar för att samordna arbetet med att anpassa loppen till den nya pandemin. Vid det laget hade redan samarbete inom klassikerloppen börjat och Vasaloppet hade dessutom redan i fjol hindrat deltagare från att starta.
– Problemen och utmaningarna fanns hos alla lopp, så därför bjöd vi även in de andra stora lopparrangörerna såsom Göteborgsvarvet, Marathongruppen, Midnattsloppet, Blodomloppet och O-ringen, liksom Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Triathlonförbundet och Ironman till samverkan. Senare har denna grupp fyllts på med Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Skidförbundet och Svenska Cykelförbundet.
– Sedan mars i fjol har vi haft veckovisa möten, med undantag för några veckor i somras. I september formaliserade vi samarbetet till en branschorganisation som heter Svenska motionslopp och idrottsevenemang.
Hur kom det sig att du blev ordförande?
– Från mina mer än tio år som ordförande i Lidingöloppet och min roll som ordförande i En Svensk Klassiker, så har jag sedan länge relation med alla aktörer. Vi har även tidigare haft visst samarbete, men det har varit i enskilda frågor och inte strukturerat.
Jag vet att du har skrivit mängder av debattartiklar för att på bästa sätt påverka politikernas beslut och rekommendationer. Vet du hur många du har fått publicerade nu?
– Det har blivit drygt 50 krönikor och inspel i Idrottens Affärer. Dessutom debattartiklar skrivits i eget namn eller genom andra aktörer i Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Göteborgs Posten.
Vad har de handlat om?
– Syftet har varit att säkerställa att det näringsförbud som motionsloppen drabbats av synliggörs och inte försvinner till följd av att andra aktörer är mer kända och ropar högre. Vi har haft behov av att våra utmaningar uppmärksammas och förstås av riksidrottsförbundet, andra specialidrottsförbund och av politiker.
– De har bland annat handlat om stödpengar, idrottens pandemiutmaningar, regeringens agerande kring corona, RFs agerande, motionsloppens stödbehov (inte minst behov av att kunna planera) och den ökade risken av ohälsa till följd av corona.
Hur har mottagandet varit och har de gett någon effekt?
– Vi har lyckats få gehör för flera frågor och vi har i dag en regelbunden dialog med RF, som lyssnar på våra behov. De förstår att motionsloppen är en central del i finansieringen av svensk idrottsrörelse.
– Vi har också sedan i höstas regelbundna möten med riksdagspolitiker, som ser våra frågor som betydelsefulla. Centerpartiet har skrivit flera debattartiklar både från lokalt håll och från partiledningens håll med positivt innehåll för motionsloppen. Nu senast har ett moderat initierat utskottsinitiativ om garantistöd fått majoritet i finansutskottet, vilket ger loppen en typ av försäkring med 70 procentig ersättning. Slutgiltigt budgetbeslut fattas i slutet av månaden. Här har bland annat Lidingöbon Ida Drougge pläderat i kammaren för ett garantistöd.
Du har även fått uttala dig i radio och i poddar.
– Det stämmer. Det har handlat om risken för ökad psykisk ohälsa till följd av frånvaron av idrott och inspirationen av motionslopp, samt de ekonomiska konsekvenserna för idrottsrörelsen i och med att motionslopp inte kan arrangeras.
– Dessutom har jag tyckt till om att det funnits en senfärdighet och även ovilja från politiken att agera på den kunskap och de insikter de har. Vi har inte ifrågasatt att samhället inklusive motionsloppen behöver agera för att minska smittspridning, men vi har argumenterat att detta ska vara proportionerligt. Höstens problematik på Lidingö att begränsa deltagandet inklusive publik till 50 personer på Lidingöloppets hela tävlingsområde på 30 km, har varit en utmaning som vi troligen kommer se en förändring på i närtid.
Hur ser det ut för långloppen/motionsloppen nu?
– Fortsatt är det en pandemi som vi behöver förhålla oss till. En pandemi som vi inte vet hur den utvecklas. Det innebär att de flesta vårloppen är flyttade till efter sommaren, vidare innebär det att det kommer bli många lopp som ska arrangeras i september. Något som troligen kommer betyda färre deltagare för de enskilda loppen.
– Förhoppningsvis kommer den nya pandemilagen innebära att vi kan få förutsättningar som är mer anpassade till loppens förmåga att agera utan påtaglig smittorisk. Trots att motionsloppen, RF och flera förbund varit tydliga och samstämmiga i remissvaren så har regeringen inte återkommit om hur förordningen slutligen kommer att utformas. Inte heller om den träder i kraft den 11 april, såsom Folkhälsomyndigheten svarade i sitt remissvar.
Och på torsdag ska du vara en av talarna på World Athletics webbinarium. Vilken fin möjlighet. Hur fick du den?
– Jag har haft dialog under året med internationella friidrottsförbundets (World Athletics) ansvarige för löplopp Alessio Punzi om förutsättningarna i olika länder för större deltagarevent. Det har varit givande och tagande med olika frågor. I dialogen efter nyår blev det tydligt att det vi har lyckats med i Sverige finns det ett värde för andra länder att ta del av.
Vad ska du prata om?
– Jag ska beskriva de delar som finns i den återstartstrategi som vi har för motionsloppen i Sverige, samt även lyfta fram det värde som garantistöd kan ge lopparrangörer.
– Det som WA också gärna vill att vi lyfter fram är vår förmåga att samarbeta, såväl mellan lopp som mellan idrotter och med förbund, RF, destinationer och även kulturevenemang.
– Dessutom vill de att vi exemplifierar hur loppens verksamhet stärker folkhälsa och motionerande.
Vet du hur situationen för lång- och motionslopp ute i världen skiljer sig mot den vi har i Sverige?
– Vi har en mer aktiv samverkan och också starkare relation till friidrottsförbundet och de andra specialförbunden i Sverige än i andra länder. Vår lokala förankring är otroligt betydelsefull, vilket en del av de mer kommersiella loppen saknar. Samtidigt har myndigheterna i t ex Finland varit tydliga med att arrangörerna ska planera för sommarevent, eftersom det är viktigt för hälsa och välmående.
– Det som är positivt internationellt är att det finns en vilja att hjälp varandra att komma i gång med motionslopp igen. TCS Amsterdam Marathon, TCS och London Marathon är några av dem som gett oss svenska motionslopp olika typer av insikter som vi kunnat bygga vidare på.
Tack, Staffan, och stort lycka till på torsdag då!
