Lasse fyller alltså 80 år. Och hur uppmärksammar man en sån grej?
Ja, man kan naturligtvis gratta, men samtidigt vill vi ju berätta lite
om Lasses liv och gärningar genom åren. Det är då det ställer till
problem. För även om en webbsida i princip kan göras oändligt lång så
verkar den ändå inte räcka till.
Så vi får göra ett urval. Vi får helt enkelt välja ett par av de
saker som Lasse har varit med och bidragit till. För bidragit det har
han gjort. Bidragit till att vi har fantastiska arrangemang här på
Lidingö, bidragit till att människor mår bra och har kul. Bidragit till
samtalsämnen i när och fjärran.
Jag var till exempel i Japan förra sommaren. Och visst, där började
vi prata Lidingöloppet med mina japanska värdar. För även där fanns det
folk som kände till Lidingöloppet. En av dem kommer förresten till
höstens lopp för att springa 30 km.
Och just Lidingöloppet, och kanske i synnerhet Lidingöloppets 30
km-bana, är antagligen det som är mest synonymt med Lars-Eric Dahlstedt.
Mr Lidingöloppet
Ja, för även om det var Kacke Karlberg och Sven Gärderud som stod för
idén till Lidingöloppet så var ju Lasse ändå med från i princip allra
första början. Det var nämligen Lasse som 1965 fick i uppdrag att lägga
banan. Då, premiäråret, var starten förlagd till Hersby åker, men sen
har banan i stort sett varit identisk med den som fortfarande är.
Lasse mätte ut banan på en karta. Målet var att få just tre mil, men
det visade sig att banan var något för lång. Men bara något, så det var
ju bra mätt på kartan den där sommaren 1965.
Det var visserligen inte för att banan var några hundra meter för
lång som starten året därpå flyttades till Koltorps gärde. Man behövde
helt enkelt större plats för att kunna ta emot fler löpare. För redan
första året var Lidingöloppet Sveriges största terränglopp. Och sen
dröjde det inte länge förrän Lidingöloppet var världens största
terränglopp.
Och egentligen var det väl nästan självklart att starten borde ligga
vid Koltorps gärd. Det var ju där, ungefär 700 meter från starten som
Lasse en gång växte upp. Det var dit, till Stockby gård, hans föräldrar
flyttade från Saltsjöbaden när Lasse var tre år gammal år 1940.
Det allra första Lidingöloppet
Men Lidingöloppets tremil 1965 var faktiskt ändå inte det första
Lidingöloppet. Fyraochetthalvt år tidigare Lasse var faktiskt med och
arrangerade Lidingöloppet på skidor med stjärnor som Sixten Jernberg,
Janne Stefansson och Rolf Rämgård. Fast banan då var inte tremil utan
skidåkarna fick åka runt runt på en tvåkilometer lång slinga på Bo
gärde.
Det var naturligtvis Lasse som la banan. Något oklart om han mätte
upp den med ett 17 år gammalt och 15 meter långt snöre eller inte.
Banläggare, banchef och inspiratör redan som liten
De första tio åren – 1965–1974 – var Lasse ansvarig för
Lidingöloppsbanan. Då var han Lidingöloppets banchef, men sedan tog han
över Sven Gärderuds roll som tävlingsledare och fick även titeln
Generalsekreterare. Den rollen hade han sedan i hela 25 år innan han år
2000 åter gick tillbaka till banchefsrollen, sedan år 2014 som
biträdande banchef.
Lasse har nog förresten alltid varit intresserad av att arrangera
tävlingar och fixa banor. Han berättar själv om hur han och syskonen,
kompisarna som växte upp i närheten av Stockby bildade Stockbypojkarnas
IF spelade fotboll, landbandy och grävde egen kombinerad längd- och
hoppgrop.
– På Stockby- och Vasavägen ut till nuvarande brandstationen mätte
jag upp en 2000 meter lång bana med hjälp av ett 15 meter långt snöre.
Banan sprang vi – brorsan Hasse, Classe och Britt-Marie Ahl, jag och
ytterligare några yngre förmågor – ett par gånger i veckan under åren
1948 och 1949. Classe Ahl, som med tiden blev landslagsman på 10000m,
noterade den bästa tiden: 7.40.
Den som känner Lasse blir förstås inte förvånad över att han minns
och säkert också har kvar anteckningarna kring vilka tider de hade som
tio-, elva- eller tolvåringar på den där banan år 1949. Lasse för
nämligen statistik på det mesta. Och om det något han inte har statistik
på så är det faktiskt värt att lyfta på ögonbrynet.
Vet du förresten hur många träd på Lidingö som har en diameter på en
meter eller mer? Nej, tänkte väl det. Men Lasse vet. År 2009 mätte han
in alla Lidingös träd med över 1 meters diameter.
– 293 av dem var ekar.
Lidingöloppets nestor – men som dock inte sett alla Lidingöloppet
Lasse har ju förstås också världens största statistikarkiv när det
gäller Lidingöloppet. Han vet hur många som har sprungit alla lopp, hur
många meter banan är, vilka år banan har rätats ut eller lagts om på
olika ställen, vilka som har flest segrar, hur långt alla
Lidingöloppslöpare sammanlagt har sprungit om man räknar ihop alla
starter genom åren, hur många backar det är på tremilen, hur många
funktionärer det behövs för att arrangera loppet, hur mycket saltgurka
som behöver beställas varje år och en massa annat.
Men en statistiksiffra kan vara en plump i Lasses eget protokoll. Nämligen sviten att ha upplevt alla Lidingölopp på plats.
Orienteringens Janne Söderberg (som själv var med redan i det första loppet) berättar:
– Vi har ju i samband med det 50:e loppet, och snart det 53:e, fått
veta att ett antal individer har varit med på alla lopp. Men här kommer
ett avslöjande: Banchefen Lasse Dahlstedt var själv inte med under det
fjärde loppet! Han förberedde visserligen det hela tillsammans med ett
antal delbanchefer. Därefter åkte Lasse, hans bror Hasse, jag och ett
antal ytterligare resenärer till OS i Mexico City och på en rundresa i
USA.
Snacka om breaking news. Fast från 1968.
– Men det var ingen fara med loppets genomförande. Sven Gärderud och
Kacke Karlberg kände sig säkra på att det hela var under kontroll. Lasse
lämnade över det färdiga paketet till hemmavarande banfunktionärer.
Fast Lasse missade alltså chansen att på plats uppleva Lidingöloppet
1968. Så det blir alltså först nästa år, vid Lidingöloppet 2018, som
Lasse får sviten 50 Lidingölopp på plats i följd.
Lasse – friidrottaren
Förutom Stockbypojkarnas IF blev gymnastiktruppen Vikingarna Lasses första idrottsklubb.
– Där jag var med från dess start 1949 och blev kvar i föreningen till 1955.
Annars var friidrott, orientering och skidor tidiga intressen.
Ungdomsspelen på Vallen var något som idrottsintresserade ungdomar såg
fram emot på den tiden.
– 60m, längd och höjd var mina grenar de första åren. Sedan blev
orienteringen blev mer och mer intressant, men det var faktiskt först
1954 som jag gick IFKs nybörjarkurs.
Annars hade Lasse många andra idrottsliga intressen – som handboll,
bandy, tyngdlyftning, gymnastik, och hastighetsåkning skridsko – som då
fick allt mindre utrymme.
I lumpen – Lasse gjorde värnplikten som militärpolis på K3 i Skövde
1956–57 – tog han alla tillfällen som bjöds att vara med på de militära
tävlingarna som fanns. Det blev militär femkamp, handboll, orientering
och pistolskytte.
Men tittar man lite i IFKs genomtidernasstatistik i friidrott ser man
att Lasse tävlat en del ändå. Här är några personliga rekord:
- 300m 41.3m 1954
- 10 000m 40:31.9m 1959
- 100mh (76) 16.4 1955
- 110mh (91) 18.0 1954
- Slägga (7,26) 29.95 1958
- Slägga (6,25) 27.20 1992
- Slägga (5,0) 23.37 2001
- Diskus (1,5) 32.99 1955
- Diskus (1,0) 27.50 2001
- Vikt (15,88) 9.92 1958
Som du ser finns det noteringar både i sprint och häck, långlöpning
och kastgrenar. Och resultaten är noterade på 1950-talet och i början av
2000-talet.
Men annars har det nog blivit mest orientering. År 1969 var Lasse Sveriges Meste Orienterare.
– Ja, det året sprang jag flest tävlingar av alla seniororienterare i Sverige.
Ledaren Lasse
Lasse började tidigt som ledare. Ja, egentligen var han ju redan
ledare när han arrangerade de där loppen från Stockby till
brandstationen och tillbaka.
Lite mer formellt började ledarjobben inom IFK Lidingö år 1958. Då
och ett par år framåt var han orienterings- skid- och ungdomsledare.
Plus sekreterare, tävlingsanmälare, materialförvaltare, klädansvarig.
Och förstås tävlingsledare för orienteringstävlingar, samt
tävlingssekreterare och banansvarig vid det första Lidingö loppet som
gick på skidor 1961.
Lasse var även sekreterare i IFK Lidingös huvudstyrelse åren 1963–1965.
– Under åren 1963–68 jobbade jag i stort halvtid inom klubben, berättar Lasse.
Under de åren var han också med när skid- och orienteringssektionens
tremannastyrelse 1965 tog beslutet att tillsammans med
friidrottssektionen starta Lidingöloppet.
Men Lasses ledargärning har inte bara haft geografiska gränser till
Lidingö. Nej, under åren 1973–75 var han också elitledare i Stockholms
Orienteringsförbund, plus att han var elitansvarig och förbundskapten
för svenska Skidorienteringslandslaget 1974–78. Åren 1986–88 var Lasse
ledamot i Svenska Friidrottsförbundets Motionskommitté.
Och så förstås har han varit med i En Svensk Klassikers styrelse
sedan starten och han var också dess ordförande under åtta år. Lasse har
också själv genomfört 43 klassikerlopp och 1982 var året då han fick
sitt eget Klassikerdiplom.
Att få andra att idrotta har varit en liten ledstjärna. Därför har han också jobbat med Motionspokalen.
– Jag har faktiskt varit ordförande i Motionspokalen i 19 år och
dessutom dess huvudledare under de senaste fyra åren. I år deltar jag
även som aktiv för 39:e året i följd.
Dessutom har Lasse varit – och är – engagerad i och medlem i
Riksidrottens Vänner, Lidingö Gille, Hembygdsföreningen bland mycket
annat.
Rigmors Lasse
Men allt som Lasse har genomfört i idrottens tjänst bleknar kanske
ändå i jämförelse med den insats han gjorde för sin fru Rigmor som blev
sjuk i MS. Då blev Lasse hennes personlige assistent på heltid, en
gärning som sträckte sig över Rigmors 16 sista år tills hon gick bort i
höstas.
Jämn födelsedag!
I dag fyller du 80 år, Lasse. Det är rent otroligt vad du har hunnit
uträtta under de åren. För en normalpresterande person hade det säkert
tagit det dubbla antalet år att göra lika mycket. Minst.
Grattis på födelsedagen från hela IFK Lidingö Friidrottsklubb.
Och tack för allt, så här långt!