Hur är läget, Jacob?
– Hej, allt är bra här! Våren börjar smyga sig på, även om det inte känns så påtagligt ännu. Samtidigt har skolan börjat ta upp mer tid, speciellt nu när tentaperioden närmar sig.
Du är numer stationerad i Örebro där du pluggar. Vad är det du läser?
– Nu bor jag som sagt i Örebro, där jag läser till civilingenjör inom industriell ekonomi. Det är en femårig utbildning, och det är mitt andra år. Just nu befinner jag mig i det som sägs vara det tuffaste året, men jag tar en kurs och dag i taget och kämpar mig igenom det.
Örebro är en bra idrottsstad på många sätt. Hur är det att träna friidrott där?
– När det kommer till träningen i friidrott här i Örebro är det riktigt bra. Jag har nära till inomhushallen och till Campus gym, vilket underlättar min träning. Utomhusbanan ligger mitt på campus, så det är bekvämt och nära. Dessutom bor jag bara en kort uppvärmning från Oset, med sina över 50 km unika, helt platta grusvägar – perfekt för löpning.
– KFUM Örebro är en bra friidrottsklubb, även om det inte finns så mycket kontakt mellan olika grupper på seniornivå. Jag försöker dock dra nytta av de resurser och möjligheter som klubben erbjuder för att fortsätta utvecklas inom min idrott.
Vem eller vilka tränar du mest med?
– I fjol tränade jag en del med Henrik Franzen, som gick till SM-final på 800 i somras. Nu har han flyttat och jag själv har haft behov köra ganska mycket själv. Men det finns alltid folk i hallen att snacka med. Örebro har flera bra killar på 200m och 400m som ofta är där samtidigt som jag, dessutom flera väldigt löpstarka landslagsorienterare.
Förra året tog du brons i IJSM. Berätta om dina minnen från loppet!
– När jag blickar tillbaka på förra årets IJSM som resulterade i bronset, väcks en känsla av glädje inom mig. Mina minnen från loppet är som en levande film, och jag kan fortfarande känna den lyckan som pulserade genom mig efter målgång.
– Det var något speciellt med det loppet. Jag hade förberett mig noggrant men inte så mycket då det är utesäsongen som gäller. Jag hade en tydlig vision om hur jag ville att det skulle gå och hur jag skulle lägga upp loppet.
– Trots att jag vanligtvis inte är särskilt nervös inför lopp, så var det något i luften den dagen. Kanske var det osäkerheten kring var jag stod prestationsmässigt efter ett mindre lyckat uppladdningslopp eller kanske var det medvetenheten om att jag var i närheten av pallen.
– Efter loppet reflekterade jag över den långa resan, de hårda träningarna och de uppoffringar som ledde fram till den stunden. Varje svettig timme och varje slit på löpbandet, crosstrainern, i grusspåret var plötsligt värt det. Minnet av bronsmedaljen från IJSM kommer alltid att vara en inspirationskälla och en påminnelse om att hårt arbete och dedikation ger resultat.
Sen började utomhussäsongen ganska bra?
– Ja, det kändes som det lossnade i slutet av juni när jag först vann 1500m i seniorklassen i Världsungdomsspelen i Göteborg och sen några dagar senare mitt heat på 800 mi Folksam GP i Karlstad, med två sekunders pers.
Men fortsättningen på säsongen blev inte lika bra? Vad var det som hände?
– Jag fick halsinfektion och feber några dagar efter Karlstad. Det vill man inte ha ttre veckor före årets huvudmål, SM. Jag började kanske träna någon dag för tidigt och sen försvann inte det onda i halsen helt utan gick över i hosta. Det blev vare sig något SM eller något JSM två veckor efter SM. Det var inte kul.
Hur blev hösten?
– Jag vilade och försökte träna i perioder, men hostan och febern återkom hela tiden. Det kändes som om hösten mest gick till att träffa läkare och ta prover och göra arbets-EKG.
– Under de nästan tre månader jag inte kunde träna friidrott, skapade jag mig en ny vardag och upptäckte nya intressen. Den perioden blev verkligen en tid för självreflektion och för att utforska andra delar av mig själv. Men som tur var fick min tränare en idé av vad det kunde vara och fixade så att jag fick träffa en expert på astma för elitidrottare. Det är svårt att diagnosticera men sen dess har jag varit frisk och det går mycket bättre.
Hur går träningen just nu?
– Det går bättre och bättre. Senaste veckorna har jag legat på 85–90 % av full träning och nu försöker vi gå upp till 100 %.
Och säsongen 2024?
– Jag ligger ju efter med träningen, men jobbar hårt för att kunna vara med på SM även om det i år går så tidigt som i slutet av juni.
Har du några råd till andra idrottare som det går trögt för en tid?
– Ja, skaffa en ambitiös tränare som jobbar hårt på att hitta lösningar och är en jäkel på att fixa kunniga idrottsläkare.
Bra råd. Tack och lycka till med både träning och plugg!