Kalle Ottfalk har nyss kommit hem från Island där han blev nordisk juniormästare i terränglöpning. Lidingofri.se har fått en pratstund med guldmedaljören.
Hej, Kalle och välkommen hem till Sverige. Du har varit på Island. Vad var anledningen till det?
– Tack så mycket! Jag var på Island eftersom jag fick i uppdrag att representera Sverige i Nordiska mästerskapen i terräng.
Ja, och det gick ju bra. Grattis till vinsten. Berätta lite om loppet!
– Loppet för min del kändes väldigt bra. I början var det en norsk, Kristian, som satte upp farten och fick en lucka på 5–10 meter som dock inte växte . Han hade samma avstånd hela tiden fram till två varv kvar då jag och tre andra norrmän bildade en grupp. Sedan – i den långa backen på det tredje varvet – tryckte jag på lite för att jag kände mig väldigt fräsch och jag fick en lucka direkt. När jag fick luckan bestämde jag mig för att gå ifrån och gå för guldet. Sedan kunde inte någon komma ikapp vilket var skönt, vinst!
Hur var banan?
– När jag såg banan på nätet så den ganska platt ut, men när jag joggade den för första gången blev jag lite chockad eftersom det var mer backar än vad jag trodde. Det var en lång backe som inte var superbrant och en till backe som var kortare och lite brantare.
Och vädret? Typiskt isländskt?
– Det var väldigt mörkt långt in på morgonen, så jag trodde jag skulle få springa i mörker men det hann bli ljust. Det var lite blåsigt med lite kastvindar och sedan var det 2 grader, men inget regn – vilket var skönt.
När kände du att du hade greppet om guldmedaljen?
– Jag kände att jag hade guldet efter den sista backen på sista varvet. Jag slog av lite på tempot då för jag kände mig säker.
Du börjar bli van att tävla i blågult nu. Vilken gång i ordningen var det som du nu drog på dig landslagskläderna?
– Det var tävling nummer sju i de svenska kläderna.
Det är ju en bit till Island. Hur flög ni dit?
– Jag och Elsa Sundqvist åkte till Island redan i torsdags för att få reda på hur det ser ut. Så vi åkte direktflyg från Stockholm till Reykjavík.
Och hann du se och uppleva något av landet?
– Jag hann bada i en varm källa, se ett fint vattenfall, härlig natur och den största gejsern på Island.
Du har haft ett riktigt bra år. Vad är hemligheten till att det gått så bra?
– Hemligheten är att ha en bra kontinuitet, lyssna på kroppen om man kanske är lite sliten eller har en liten känning att våga dra i handbromsen så att man inte blir skadad eller allt för sliten så att man inte kan träna. Sova bra och äta bra är också en viktig nyckel.
Bra, fortsätt att vara hel och frisk så att träningen ger full effekt. Tack för intervjun och lycka till 2024!
– Tack!